.
Skrivet 2010-12-02 klockan 08:05:15
Är det bara jag som ser på mig själv som äldre som en annan person?
På något sätt känns det som om allt jag gör nu, kommer ge konsekvenser för någon annan person i framtiden, och inte mig själv?
Jag ser ofta på mig själv som en liten flicka som lever för någon annan. Kommer folk bli besvikna på mig för mina misslyckanden, och kommer de uppskatta mig när jag gör något bra?
Om jag ska vara helt ärlig så är det nog inte mycket jag gör, som jag gör helt för mig själv, för min egen skull. Jag frågar ofta mig själv, "Vad ska Hanna tro om det här?", "Kommer Hanna förlåta mig för det här?", "Kommer Hanna hata mig?", och Hanna är jag! Är man en annan person när man har blivit vuxen? Ser man på sig själv som ett litet barn? Eller ser man tillbaka på sig själv som ett mindre utvecklat Jag?
Jag skäms för att jag inte kan prestera lika bra som andra jämt, och undrar om jag kommer hata mig själv för att jag misslyckas. Kommer jag ångra saker jag gjort, eller inte gjort, eller kanske bara halvgjort? Är det inte nog att må såhär nu?
Om framtiden blir som jag föreställt mig, så är den inte välkommen.
På något sätt känns det som om allt jag gör nu, kommer ge konsekvenser för någon annan person i framtiden, och inte mig själv?
Jag ser ofta på mig själv som en liten flicka som lever för någon annan. Kommer folk bli besvikna på mig för mina misslyckanden, och kommer de uppskatta mig när jag gör något bra?
Om jag ska vara helt ärlig så är det nog inte mycket jag gör, som jag gör helt för mig själv, för min egen skull. Jag frågar ofta mig själv, "Vad ska Hanna tro om det här?", "Kommer Hanna förlåta mig för det här?", "Kommer Hanna hata mig?", och Hanna är jag! Är man en annan person när man har blivit vuxen? Ser man på sig själv som ett litet barn? Eller ser man tillbaka på sig själv som ett mindre utvecklat Jag?
Jag skäms för att jag inte kan prestera lika bra som andra jämt, och undrar om jag kommer hata mig själv för att jag misslyckas. Kommer jag ångra saker jag gjort, eller inte gjort, eller kanske bara halvgjort? Är det inte nog att må såhär nu?
Om framtiden blir som jag föreställt mig, så är den inte välkommen.
Kommentarer
Postat av: Linnea
OCH hur vet du att du inte presterar lika bra som andra Hanna? Vem bestämmer vem som presterar bäst? OCH är det verkligen någon som gör det? Alla kan inte vara bra på allting, misslyckande är någonting som kommer vara med än hela livet, även när du blir vuxen. OCH varför gör du inte saker för dig själv? jag tror inte andra tycker du ska göra mer än vad du kan och vad du själv vill. Du pressar nog dig för hårt i den frågan.
Postat av: Hanna
Ja, jag vet att jag pressar mig för hårt, varför skulle jag annars ha det här "problemet"?
Och det är ju inte direkt så att jag verkligen vill känna såhär, eller må som jag gör?
Postat av: Linnea
aja, inte direkt så att jag inte är på din sida liksom.
Trackback
