110322
Skrivet 2011-03-22 klockan 22:31:11
Ganska nyss hemkommen från fotbollsträning.
Sitter fortfarande med benskydden på, men har i alla fall lyckats få i mig lite jordnötter och ett ägg. Det var kämpigt att ta sig dit, eftersom att jag har så mycket att göra plus att jag har magkatarr på det. Tog mig i alla fall dit, och ångrar det inte. Har helt seriöst mått himla dåligt idag på grund av både det ena och det andra, men nu mår jag ju faktiskt nästan bra.
Ska alldeles snart in i duschen, därefter plugga samhälle och sen lägga mig och kolla på Erik och Mackan. Har bestämt mig för att jag inte får lägga mig en sekund efter 00.00 idag, för då blir jag tvungen att äta upp hela min jordnötspåse (alltså, innehållet ofc) - vilket, faktiskt, kommer ge mig en viss ångest...
you dont know me.
Sitter fortfarande med benskydden på, men har i alla fall lyckats få i mig lite jordnötter och ett ägg. Det var kämpigt att ta sig dit, eftersom att jag har så mycket att göra plus att jag har magkatarr på det. Tog mig i alla fall dit, och ångrar det inte. Har helt seriöst mått himla dåligt idag på grund av både det ena och det andra, men nu mår jag ju faktiskt nästan bra.
Ska alldeles snart in i duschen, därefter plugga samhälle och sen lägga mig och kolla på Erik och Mackan. Har bestämt mig för att jag inte får lägga mig en sekund efter 00.00 idag, för då blir jag tvungen att äta upp hela min jordnötspåse (alltså, innehållet ofc) - vilket, faktiskt, kommer ge mig en viss ångest...
you dont know me.
110310
Skrivet 2011-03-10 klockan 17:24:00
Blåser om ungefär 2 timmar upp till fjället, och jag har kommit i princip ingenstans på min engelska film analys som ska inlämnas idag. Den är om King Arthur, som jag olyckligtvis inte minns särskillt mycket av, och jag kom inte på förrän nu att det finns något som kallas youtube. Det här får helt enkelt bli en panikskriven film analys, liksom nästan allt annat jag gör.
Har varit hemma i Häddal i cirkus 2 veckor nu, och jag känner hur latheten har lagts över mig. Eftersom att jag inte hade särskillt mycket till lov när vi egentligen skulle ha lov, så tog jag mig en extra vecka ledigt den här veckan. Är förhoppningsvis frisk nu (men vet ju aldrig, med tanke på hur länge jag redan hade varit osynligt fysiskt sjuk.), men befarar att jag inom snar framtid efter att jag återvänt till Rättvik blir psykiskt sjuk igen, på grund av allt jag inte gjort dessa veckor.
Jag vet vad som måste göras, trots att det bara finns två måsten, och har planerat att ta tummen ur röven och göra ett till, tappert försök.
So, I guess this is the end.
Har varit hemma i Häddal i cirkus 2 veckor nu, och jag känner hur latheten har lagts över mig. Eftersom att jag inte hade särskillt mycket till lov när vi egentligen skulle ha lov, så tog jag mig en extra vecka ledigt den här veckan. Är förhoppningsvis frisk nu (men vet ju aldrig, med tanke på hur länge jag redan hade varit osynligt fysiskt sjuk.), men befarar att jag inom snar framtid efter att jag återvänt till Rättvik blir psykiskt sjuk igen, på grund av allt jag inte gjort dessa veckor.
Jag vet vad som måste göras, trots att det bara finns två måsten, och har planerat att ta tummen ur röven och göra ett till, tappert försök.
So, I guess this is the end.
Hejhej hallå bloggen!
Skrivet 2011-03-08 klockan 12:37:06
Jag, Lill-Erik och Åke har hyllat kvinnan. Det är den 8 mars.
- Alla kvinnor har födelsedag idag, sa Åke
- Det kan bli en dyr affär det här, sa ja. Jag har inte råd att köpa saker till 3 miljarder tjejer.
- Vi kan väl skapa egna presenter, föreslog Åke. Tjejer gillar sånt.
Bra idé! Det här skapade vi:
Bra idé! Det här skapade vi:
• Tändsticksaskar med häftstift i. OBS olika färger för att göra innehållet lite mer festligt.
• Små bildfer på farsan som vi tejpade på post-it-lappar och klistrade över hela stan. Under fotografierna skrev vi: Även den här fulingen har en gång varit en söt bebis. STÖD Föreningen För Plågsamma Gubbförsök.
- Vi kan väl rita påskbrev och gå ut och ge till alla tanter, föreslog Lill-Erik.
- Dumheter, fräste jag. Det är inte påsk än.
Förslaget röstades ner med 2-0. Lill-Eriks röst blev underkänd eftersom, att han räckte upp handen på ett felaktigt sätt.
- Vi måste ha en dunderbresent också, sa Åke. Som slår allt.
Jag föreslog 2 kilo kaffe. Lill-Erik sa att det är åldersgräns på kaffe. Man måste vara 18 år för att få köpa ut.
- Nämn anledningen krävde, jag och Åke.
- Kaffe innehåller en himla massa kokain, förklarade Lill-Erik.
Nu förstår jag varför morsan och farsan behöver kaffe om mornarna.
Vi bestämde att det fina priset skulle vara en middag för två.
Vi bestämde att det fina priset skulle vara en middag för två.
- Vilka ska äta då? undrade Lill-Erik.
- Ja, jag är ganska hungrig, sa jag.
- Idiot, sa Åke. Du kan väl inte ingå i något fint pris. Ett fult möjligtvis.
Åke och jag slogs. Lill-Erik bad oss slå varandra lite tystare eftersom han började få ont i huvudet. Då slog vi Lill-Erik.
- Om du ska vinna en middag så ska jag också det, sa Åke surt.
- Jag med, sa Lill-Erik.
Vi bestämde att det fins priset skulle vara en middag för tre. En lycklig vinnare skulle få titta på när jag, Åke och Lill-Erik käkade grillad korv med mos från korvkiosken. Den lyckliga vinnaren kunde kanske få en luffare utan ketchup. Mer skulle vi inte ha råd med.
- Nu ska vi gå kvinnoparad, sa Åke.
Klockan tre startade 8 mars-paraden,
- Tänk om det är snoppkontroll, sa Lill-Erik ängsligt.
- Vad är det? sa jag.
- Alla kontrollerar så att man inte är kille och har smugglat sig in på paraden.
- Äh, sa Åke. Hur gör man då, då?
- Man lägger en sockerbit på gylfen och väntar. Sen om sockerbiten ramlar av byxorna så är det något som bultar på insidan och vill ut, sa Lill-Erik dramatiskt och såg vit ut i ansiktet.
Åke sa att han snopp ALDRIG NÅGONSIN ätit EN ENDA SOCKERBIT i hela sitt långa liv.
- Man kan testa med russin också, föreslog Lill-Erik.
- Den äter inte russin heller! gormade Åke argt.
Det var inte någon kontroll. Det stod en hel del killar och gubbar i ledet också.
- ALLA SNUBBAR ÄR SLEMMOGUBBAR! började ett gäng yngre tjejer skrika.
De hade plakat. ARGSINTA MEDSYSTRAR stod det. Vi ställde oss bredvid dem och skrek vi också.
- ALLA SNUBBAR ÄR SLEMMOGUBBAR! ropade de argsinta systrarna.
- ALLA SNUBBAR, ALLA SNUBBAR VILL JU VARA KATT, sjöng vi.
Vi fick utvisning.
Vi åkte hem till Åke i stället och retade upp hans lillasyster Doris. Vi sa att vi sett en bortsprungen katt i toastolen.
- Ni ljuger, era apor, sa Doris.
- Visst, sa Åke. Okej.
Doris var tvungen att kolla. Då spolade vi.
Jag och åke sprang för livet. Lill-Erik sprang för döden. Doris hann upp honom. Jag har aldrig sett en 12-årig kille få stryk av en 5-årig tjej förut. Det var intressant.
Hej snubbe - slemmogubbe
- Nu ska vi gå kvinnoparad, sa Åke.
Klockan tre startade 8 mars-paraden,
- Tänk om det är snoppkontroll, sa Lill-Erik ängsligt.
- Vad är det? sa jag.
- Alla kontrollerar så att man inte är kille och har smugglat sig in på paraden.
- Äh, sa Åke. Hur gör man då, då?
- Man lägger en sockerbit på gylfen och väntar. Sen om sockerbiten ramlar av byxorna så är det något som bultar på insidan och vill ut, sa Lill-Erik dramatiskt och såg vit ut i ansiktet.
Åke sa att han snopp ALDRIG NÅGONSIN ätit EN ENDA SOCKERBIT i hela sitt långa liv.
- Man kan testa med russin också, föreslog Lill-Erik.
- Den äter inte russin heller! gormade Åke argt.
Det var inte någon kontroll. Det stod en hel del killar och gubbar i ledet också.
- ALLA SNUBBAR ÄR SLEMMOGUBBAR! började ett gäng yngre tjejer skrika.
De hade plakat. ARGSINTA MEDSYSTRAR stod det. Vi ställde oss bredvid dem och skrek vi också.
- ALLA SNUBBAR ÄR SLEMMOGUBBAR! ropade de argsinta systrarna.
- ALLA SNUBBAR, ALLA SNUBBAR VILL JU VARA KATT, sjöng vi.
Vi fick utvisning.
Vi åkte hem till Åke i stället och retade upp hans lillasyster Doris. Vi sa att vi sett en bortsprungen katt i toastolen.
- Ni ljuger, era apor, sa Doris.
- Visst, sa Åke. Okej.
Doris var tvungen att kolla. Då spolade vi.
Jag och åke sprang för livet. Lill-Erik sprang för döden. Doris hann upp honom. Jag har aldrig sett en 12-årig kille få stryk av en 5-årig tjej förut. Det var intressant.
Hej snubbe - slemmogubbe
